Gröna blad  
RIKSFÖRBUNDET  

 

    

line decor
    Hem   •    Om Svensk Trädgård   •   Medlem   •   Förening   •   Kunskap   •   Tidningen   •   Kontakt    
line decor
 
Rapport från Trädgårdsspanarna 2006
traädgårdsspanare

Av Helena Kroon, Birgitta Rämert, Eva Wirén.

Liljebaggar, parning.

Naturliga fiender, är det något att satsa på i kampen mot liljebaggen? Trädgårdsspanarnas insats bidrar med kunskap inför framtiden.

Årets spanarprojekt har även det handlat om liljebaggen, som är ett stort problem i hemträdgårdar runt om i Sverige. Se även Trädgårdsspanarrapport 2004. Projektet har ingått i ett examensarbete på hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om det i Sverige förekommer insekter som parasiterar liljebaggens larver. Detta kan i så fall utgöra en bas för biologisk bekämpning av liljebaggen, genom att med rätt växtval försöka locka dessa nyttodjur till trädgården.
Parasitsteklarna som vi letar efter finns i länder nere i Europa, t ex Schweiz, där forskning på steklarna bedrivs. Det är tre arter som vi kan tänkas hitta i Sverige. Parasitsteklarna fungerar på så sätt att de lägger ägg i liljebaggens larv, ur ägget kläcks en stekellarv som kommer att äta upp liljebaggslarven som den är lagd i, och fram kommer till sist en parasitstekel i stället för en liljebagge.
                         
Givande insamling

Liljebaggen och lökbaggen
– lika som bär

Lökbagge       Liljebagge

Ser du rött när du hittar en liljebagge? Då kan det faktiskt vara en lökbagge i farten!

Läs mer

De Trädgårdsspanare som samlade in larver fick besök av oss, Helena Kroon med handledare Birgitta Rämert, Eva Wirén från Svensk Trädgård, eller av sommarprojektanställda Ulf Nilsson och Eva Gustavsson. På besöken samlade vi in burkarna som larverna var lagda i och i vissa fall gjorde vi även en liten extra insamling. Besöken var väldigt roliga och givande, och vi är jätteglada över alla trevliga människor som har ställt upp, och vi hoppas att projektet även varit givande för er!
För att få ihop riktigt många larver kompletterade vi med insamlingar hemma hos ytterligare fler medlemmar och andra som vi kommit i kontakt med på olika sätt.
Ett tiotal medlemmar på olika platser engagerades dessutom för att samla in fullvuxna liljebaggar, för att fastställa om vi har mer än en art av liljebagge i Sverige. Resultatet av denna insamling är inte klar, men kommer också att vara en viktig del i undersökningen.

Steklar funna
Alla insamlade larver har lagts i burkar med fuktad vermiculite, som är ett fuktighetshållande substrat. Liljeblad har tillförts för att förse larverna med mat. Beroende på hur stora larverna var när de blev insamlade har de ätit i 2–3 veckor. När larverna har ätit upp sig ordentligt kryper de ner i vermiculiten där de spinner sig en puppa som de ligger i ca en månad. Om larven inte har blivit parasiterad kommer det fram en liljebagge ur vermiculiten, och den har genast blivit lagd i sprit för senare identifiering. Om larven har blivit parasiterad kommer det inte att kläckas en liljebagge, eftersom parasitens larv äter upp liljebaggens larv inne i puppan. Då kommer det i stället fram en parasitstekel till våren.
En av stekelarterna kan även kläckas under sommaren, och därmed ha två generationer per säsong. Till stor glädje kläcktes det under sommaren parasitsteklar av två olika arter. De har ännu inte hunnit bli identifierade, men den ena stekeln kan vara en av arterna som parasiterar liljebaggslarver, och den andra stekeln kan vara en art som parasiterar den första stekeln, en s k hyperparasit. Steklarna kommer från larver insamlade i Lunds botaniska trädgård, Sjöbo, Öland, Urshult och Trosa.
I våras satte vi som mål att samla in 5 000 larver. Detta mål har vi nått – den totala mängden larver uppgår till ca 6 500, vilket är klart över förväntan. Tack till alla som medverkat!

Svar om liljebaggen

Trädgårdsspanarna deltog dels genom att svara på ett frågeformulär, dels genom att samla in levande liljebaggslarver för vidare transport till SLU i Alnarp. Av 50 utskickade fick vi slutligen in totalt 44 frågeformulär, från spanare spridda över en stor del av landet. Av dessa var det 16 som också deltog med larvinsamling.
Frågeformuläret handlade om liljebaggar i den egna trädgården. Både små och stora trädgårdar fanns representerade bland svaren. Hälften av spanarna visade sig ha mer än 20 liljor i sin trädgård (det högsta antal man kunde kryssa) och liljebaggar har alla haft i flera år.
Angreppen är allvarliga varje år tycker 19 st. Lika många anser att de varierar år från år. Endast fem personer har uppgivit att angreppen är små.
Krolliljor ligger klart i topp när det gäller vilka växter som angrips. Därefter är kungsängsliljor och kejsarkronor de enskilda liljor som nämns oftast. Men det är ”värst på krolliljor” som tre spanare särskilt påpekar.
Liljebaggen kom fram under första veckan i maj, det har närmare hälften av spanarna noterat. Men det är heller inte ovanligt att den syns till redan i april.
Att liljebaggen är ett gissel är tydligt – här finns olika kommentarer om att man tröttnat på att odla liljor, de får aldrig vara i fred osv. Flitig plockning varje år/vår ger dock resultat, tipsar flera, liksom att det hjälper att odla i kruka. Ett annat råd är att lägga grus på jorden. Däremot hade behandling med renfanevatten ingen effekt.

Bionim i handeln
Bionim som vi lät testa 2004 med viss positiv effekt, lanseras fr.o.m. nästa säsong av Weibulls och ska då finnas i trädgårdsbutikerna.

Upp

 
 
Svensk Trädgård,  Box 2966,  187 29 Täby     •     Besöksadress: Nytorpsvägen 34,  Täby          Telefon: 08-792 13 15    Fax: 08-792 39 53     •     Epost adresser se kontakt